En av mina dagar :)

Jag tycker om att gå till källan och hämta vatten. Kranvattnet är inte bra nog att drickas, det går men man gör det helst inte, så man får gå till en källa och hämta vatten. Ibland på eftermiddagen kikar jag in o i köket och kollar om det finns några tomma petflaskor, sen strosar jag iväg mellan husen och bort mot ängen där källan finns. Dom senaste dagarna har luften börjat fyllas av fuktig röklukt, då kylan börjat göra sig märkbar och många börjat värma upp sina hus.


Häromdagen var det så härligt ute, kallt men härligt, soligt och klart. Jag fyllde en plastpåse med några flaskor och en tog jag i handen, då den har ett smidigt handtag som man kan bära den i, och så strosade jag iväg till källan där vattnet rinner hela tiden, året runt. Jag fyllde medhavda flaskor och fortsatte turen hemåt igen.

På ängen, under ett träd, står det en häst och betar och lite längre bort två ungtjurar. Gräset och träden är fortfarande gröna, kylan kom som en chock inte bara för bara oss människor, naturen verkar inte heller hänga med i den snabba temperaturväxlingen. Jag svänger av vägen och börjar bestiga uppförsbacken som jag åkte bil uppför första dagen jag kom hit, från att ha varit kall blir jag tokvarm och kippar efter rökfylld luft, men det känns ändå härligt på något sätt. Både på min vänstra och högra sida finns det färgglada staket, dekorerade taknockar, dörrar och kollar man bortom husen åt vänster, kan man ana lite av den fantastiska utsikten som uppenbarar sig så fort man kommer upp på en höjd. Jag möter några pojkar i backen som letar valnötter under ett stort valnötsträd, det ser ut som att dom lyckats fylla en liten påse var. Jag kommer upp för backen, helt slut med mina flaskor och med min tjocka vinterjacka på mig, svänger av till vänster och äntligen blir det lite nerförsbacke. Utanför grinden till Dorinta möter jag en av grannarna, en man, som håller på att rensa utanför sitt hus med barnen, jag lyckas prata lite ryska med honom och han ville bjuda in mig till sin familj på te och lite fika, jag tackade så mycket för vänligheten, men vi skulle äta när jag kom tillbaka så jag hann inte idag tyvärr. Så med gott mod efter en härlig promenad och möten med trevliga människor gick jag upp för trappen och in genom grinden, förbi centret och in till huset, där Cristina förberedde maten för idag.